Saso organisationspsykolog befinner si jag forfaren samman att stodja chef och organisationer ino att utvecklas genom att bliv forbattrin pa att kommunicera, forsta mer valgrundade beslut sam profitera de skilda synvinkel sam erfarenheter som finns ino ett falang. Mig ager nagon innehallsrik, forskningsbaserad verktygslada tillsammans teorier och modeller att anvanda undertecknad fran for att backa upp beteendeforandringar. Men sjalv kom arl mo uppenbarels ifall att innehallet inom verktygsladan ej kommer at sin ratt forsavit ick manniskorna ino organisationen vill samt tors bidra till utvecklingen. Det saso behover existera villig sate befinner sig fortroende.
Baksida av underben ar tro?
Det ar talande enar tillit erhall ino relation at andra personer. Det finns en omsesidighet i produktiv utav tilltro ino mellanmanskliga relationer. Tilliten vaxer nar vi vagar exponera oss sarbara, tor saga som det befinner si sam age mod att ta konflikter nar odl behovs. Du litar gallande jag samt mi litar villig dig. Mig utgar ifran att du befinner si genuint vetgiri gallande hur sa mi kan bidra med. Vi vill varandra och vart gemensamma mission bra. Fortrosta skapar mer tro inom nagon stigande spiral. Inom arbetssammanhang kan vi emeda lagga mer av var epok sam handlingskraft gallande att, iho, fokusera villig verksamheten sam pa de uppgifter sasom amna utforas. Nar tilliten saknas, alldeles alternativ delvis, agnar vi mycket energi at att oroa oss, tvivla varandra samt att hitta misstag – hos andra medarbetare eller chefer alternativt ino organisationen. Negativa formulering som ”det age vi provat forr” och ”varfor amna vi gora odla?” frodas. Inom misstanksamhet skapas enkel radsla, vilket kan bidra till en tystnadskultur. Felsteg sopas nedanfor mattan sam brist patalas icke.
Tillit befinner sig inte nagot som vi kan fodra it varandra, inte me det befinner sig en konklusion itu upplevelsen it att bliv sedd, lyssnad pa och bekraftad. Vi kan fjattra fortroende mot begreppet mottaglighe i betydelsen att existera sig allena, inte med visir alternativ barriarer. Det uppstar ett omsesidigt torsk sam en vaxelspel emellan mottaglighe samt fortrostan inom det som kallas Tillitsspiralen. A forsona sidan befinner si fortroende nagon forutsattning sta mig amna vaga existera mottaglig ino en ansamling. Daremo kravs oppenhet for att bilda forsakra sam fortroende inom gruppen. Tro samt mottaglighe ar likval inga parallella processer inte me oppenheten kommer frams. N sasom individ rader slut graden it mottaglighet, samtidigt tillit ar nagot som varje samt en itu oss i gruppen fortjanar, stegvis.
Hur visar sig denna mottaglighe? Ja, ino hur massor jag vill sam tors upplysa it egen upplysning forsavit mig sjalv sam mina synpunkt i samspelet med andra. Att besta oppen kraver ett oke morskhet. Ibland ager sjalv pratat om vikten itu oppenhet ino grupper och emeda motts bruten konstaterandet att ”jag vagar befinna rattfram – odl snart sjalv kanner mej stabil sam kan tro pa pa chefen samt mina kollegor”. Det anser sig sjalv att forsavitt allihopa inneha saken dar installningen kommer ingenting att aga rum. Darfor kravs det en visst matt utav tapperhe, mod att existera saken da saso frams vagar finnas till rattfram inom gruppen. Mer rattfram annu vad tilliten ino gruppen bjuder in till. Mi tender narvarand egga chefen att befinna en ideal samt exponera kurage i att finnas mottaglig med hur sa hen anser befinner si komplicerat eller ganska ick kan alternativ kanner till. Ett chef sasom visar sin originell sarbarhet bjuder in mo att andra ino gruppen samt kan sla up upp, emedan de kanner ett gryende tro mot sin chef.
Stundom mots mig bruten nagon bavan for att mottaglighe skulle betyd att samtliga ino ett arbetsgrupp plikt kunn ”allt” ifall varandra pa ett personligt plan, fran skostorlek mot partners tillkortakommande. Enar brukar mi stilla fragestallaren tillsammans att det som forst avses tillsamman oppenhet befinner sig nago anvandba oppenhet saso inneha tillsammans att foreta hurdan vi sasom kollegor upplever varandras uppforande.
En exempel Igar hade n samt sjalv en dialog sasom slutade med att det sluta vi kunde samtyck ifall varenda att vi inte hade dito position. Mig kande undertecknad lite olustig sedan. Pa dagens samling befinner sig n sallsynt tyst och faordig. Mig borjar betanka villi forsavitt n befinner sig irriterad alternativt eventuellt mot sam tillsamman frustrerad kungen undertecknad darfor gardagens rendezvous.
Det har befinner si e prov villi anvandba oppenhet i ett arbetssammanhang sasom ledning den personliga oppenheten klocka e relationsperspektiv ni kan valja hurdan bestam n vill finnas till. N antagligen nojer dej tillsamman att beratta att du inte sovit sa enastaende eller valjer att redogora flertal detaljer. Mottaglighe inom en arbetsgrupp ar samt uppgiftsrelaterad, det vill beratta utspelar forsavit forvantningar, synpunkt och behov kopplat mo den gemensamma uppgiften saso vi ska fixa.
Tro – ett framgangsfaktor
Fortrostan kan traffas sasom ett villkor darfor at samtlig inom ett arbetsgrupp amna intressera sig villig allvar ino det gemensamma uppdraget. Tillsamman patand utstrackning bruten fortrosta tar samtliga ansvar sta saval sin udda del som forut helheten. Ju hogre tilltro saso finns inom en kluster, desto mer komplexa dat klarar gruppen utav att hitta losning kungen en funktionellt och framgangsrikt takti. Fortroende syresatter organisationen. Andock. Tilliten ar nagon farskvara. Saken da behover fortjanas, vardas och bekraftas. Omsesidigt. Idelige.
