for nar alltsammans kommer ungefa odla vill herre inte ringa nagon att bli foralskad. Antingen blir kar det eller odl blir karl det ick, sam om hane icke blir det sa befinner sig det alldeles lat icke meningen att det amna existera er. Daremot kan hane erhall e att bliva hugad, skad det behover icke betyda att personen framti blir kar. Mojligtvis in love, skad tillika det har ar marigt att berora. Emotioner befinner sig fullkomligt enkelt inget vi kan styra over.
Hurdan tillat kar nago foralskelse att knata kvar?
Emotioner befinner si saso sagt inget vi kan bemastr, ehuru det finns stunder enar herre onskar att herre kunde gora det. Det positiva har befinner sig fast a att nago foralskelse alltid promenera ovan it sig sol, fordom eller framti. Darefter finns det saklart sadant sasom kan bega det lattare, sam ganska erhalla det att flanera slu fortare ino ultimata nedgang.
Det mest effektiva befinner si att ej ses personen. Forsavitt karl fortsatter umgas tillsammans e saso hane har emotione for sa ar det sjalvklar icke lindrig att inte komma iha personen. Man kommer hela tiden att paminnas forsavitt va karl foll stav, samt eventuellt kommer karl tillika att kapituler allena falska drommar. Utover det sa ar det ultimat att sysselsatta sig odl massor som genomforbar, sa att hane fullstandig lat ick ager tid att grubbla kungen personen eller sakna honom alternativ henne. Ses kompisar, fantisera roliga grejer, agna dig til dina intressen, eller fixa nago farsk hobby.
Hur paverkas vi it love sam foralskelse?
Vi paverkas minsann gallande mycket massor taktik – bade fysiskt och mental. Samt ehur vi ganska tanker att vi alskar tillsamman hjartat odl borjar karleken inom hjarnan. Vi alskar med hjarnan, kan man framfora. Att kar darefter kanner det kungen skild metod sam i andra kroppsdelar, exempelvis att hjartat slar fortare, beror villig att hjarnan skickar ut signaler. Sa har forklarar Hjarnfonden det som hander nar vi blir betuttade
”Det limbiska systemet befinner sig saken da del av hjarnan darborta vara beteendeimpulser genereras. Nerverna har styrs fran kemiska signaler och ar helt slutgiltig pro vara kanslor. Mirakel foralskelsefasen ar det dom kemiska signalamnena, vars uppgift befinner si att forflytta vagledning emella cellerna, som frigors ino ”kanslohjarnan” samt skanke kalla mot kraftiga kanslor fran njutning. E it amnena saso ligger bakanfor foralskelsen ar dopamin. Att nivaerna av dopamin okar ino hjarnan hos nago in lov indivi age herre kunnat utforska i magnetkamera.
– Foralskelsefasen titta omkring ut sasom ett beroendesjukdom, sager Ake Palshaminet ”kickar in” i hjarnans beloningsomraden utbredd foralskelse blir upplevelsen barkraftig sam enorm och liknar sannerligen saken da sasom brukar finnas utbredd utvecklandet av e torsk.
Ifall kanslosystemet ino hjarnan ick aktiveras odla blir det heller inga kanslor, emeda nerverna narvarande ar fullstandig essentiell sta vara kanslor. Enligt Ake Palshammar finns det noll ska darfor att knysta att karleken sitter i hjartat. Den sitter i hjarnan.
Hjartat regleras bruten nerver av hjarnan och nar det behovs ger ”kanslohjarnan” order mot hjartat att aga snabbare. Det sker fullstandig automatiskt, bade nar kar blir forskrackt sam nar karl blir in lov. Vi tillat ocks reaktioner inom olika delar fran kroppen som spanningar inom magen, svettningar, samt darrningar gallande rosten. Allting det har styrs av hjarnan, sasom likas registrerar att sadana forandringar ino kroppen hande. Saken dar kara kan bliv irrationell samt handla fullstandig ovantade grej nar hjarnans forstands- samt kontrollomrade (frontalloberna) loggar ut och lyckokanslorna tar slut.”
Andra grej sasom sker nar kar blir kar ar att hjarnans beloningssystem aktiveras, hjartat slar langsammare, ni kan lite besvarligt att slagga, vi blir snallare, maten smakar sotare sam kopiost ovrig. Med andra glos, lov ar odl massor mer an nago emotion. Det befinner sig faktiskt odla kopiost storre an baksida av underben vi kan fatta – och det ar nagonting som hander kungen riktig, ick blott nagot vi kanner alternativt inbillar oss.
